Torbj枚rn Becker och Martin Kragh inleder i deras publicerade kr枚nika hos , med att coronakrisen handlar globalt om att hantera tv氓 delvis relaterade problem. 脜 ena sidan en kraftfull ekonomisk inbromsning, n氓got som hotar enskilda l盲nders v盲lst氓nd men ocks氓 det globaliserade handelssystem som alla l盲nder 盲r beroende av. 脜 andra sidan de politiska maktf枚rskjutningar som kan uppst氓 i den ekonomiska krisens k枚lvatten, och i sin tur p氓verka den internationella ordningen framgent.

Sverige 盲r en liten 枚ppen ekonomi med stort beroende av v氓r omv盲rld, och stabilitet i v氓r omv盲rld 盲r ett nationellt egenintresse. Svensk utrikespolitik har traditionellt vilat p氓 antagandet att s盲kerhet, inte minst f枚r sm氓stater, fr盲mjas genom multilaterala organisationer. Det har i sin tur skapat en f枚rv盲ntan att Sverige ska bidra n盲r internationella krisappeller uppst氓r.

Den fr盲msta politiska risken 盲r att pandemins chockeffekter st盲rker de auktorit盲ra krafterna. En reell eller upplevd fr氓nvaro av ledarskap i USA och EU skapar ett vakuum, d盲r inte minst Kina har en ambition att tr盲da in. Det handlar om att etablera ett narrativ p氓 tre olika niv氓er: vilket land som mest framg氓ngsrikt hanterar dels sin inhemska kris, dels f枚rm氓r st枚tta andra l盲nder och samtidigt leda utformningen av ett globalt svar p氓 pandemin.

Den p氓g氓ende krisen har f枚rst盲rkt en redan existerande misstro mellan Kina och v盲stmakterna. Pekings desinformationskampanjer om virusets ursprung, l盲r enbart f枚rdjupa denna klyfta. Den centrala fr氓gan 盲r emellertid en annan: huruvida Kina och andra auktorit盲ra stormakter kommer uppfattas av omv盲rlden som mer kapabla och effektiva i hanteringen av viktiga samh盲llsproblem.

Kina har skickat medicinsk och annan teknisk utrustning till olika l盲nder och regioner, fr氓n Italien i EU till 脰steuropa, Mellan枚stern och Afrika. 脛ven Ryssland har f枚ljt efter, bland annat med en last medicinsk utrustning till USA. 脛ven om den praktiska betydelsen av detta st枚d i m氓nga fall 盲r begr盲nsad 盲r den geopolitiska dimensionen uppenbar: Framf枚rallt Kinas kapacitet att leverera offentliga nyttigheter i en tid av kris st盲lls i kontrast mot EU:s och USA:s upplevda institutionella brister.

L盲s den andra delen av kr枚nikan h盲r: , Utrikesmagasinet, 2020.